Annons

Du är här

Hon tolkar skogsbränder bättre än någon annan

Publicerad6 december 2017  Text Karin Wandrell

Eldsjälen

Annie Johansson, Sveriges första skogsbrandsspecialist, vill se en nationellt samlad skogsbrandgrupp där alla nödvändiga resurser kan bli inkallade vid behov.

Annie Johansson har under ett par veckors tid befunnit sig på Gotska Sandön för att göra en risk- och konsekvensanalys i samråd med personalen på ön och Räddningstjänsten Visby för att se hur man bäst ska hantera en olyckssituation på ön.

– Utgångspunkten är att det tar tre timmar för räddningstjänsten att komma fram vid en eventuell brand. Det finns inga bränslehinder av något slag på ön, däremot är det gott om lättantändligt bränsle. Nu diskuterar vi att bränna flera sammanhängande områden för att reducera finbränsle som lav på marken. På så sätt skapas stora hinder som kan stoppa en monsterbrand från att rusa iväg.

Hennes intresse för brand väcktes under en kurs i hyggesbränning. Annie Johansson är utbildad inom skogsbruk och har jobbat mycket med naturvårdsbränningar.

– Elden är en jättekraft som man ska ha full respekt för, men den går ändå att styra till ganska stor del vilket är fascinerande. Det går att planera bränningar så att ingen kommer till skada och det är dessutom kul att jobba med.

Hon var först i Sverige med att gå den kanadensiska utbildningen Advanced Wildland Fire Behavior och hon är hittills den enda som även har gått fortsättningskursen Wildland Fire Behavior Specialist.

– Jag lärde mig mycket om vädersystem och väderdata och hur man omvandlar den informationen till brandrisker och brandbeteende. Vi gick också igenom olika bränsletyper så noggrant att vi var nere på nivån vilken typ av mossa som brinner på vilket sätt.

Sätter ord på branden

I dag utbildar Annie Johansson räddningstjänsten i att tolka en brands beteende.

– Jag måste ha jagat ut flera hundra brandbefäl i skogen för att kolla på mossa vid det här laget. Jag har dessutom alltid med mig olika torkade mossor som vi eldar upp så att de faktiskt får se att olika skogar brinner på olika sätt. Jag hoppas att de ska ta med sig den kunskapen vid nästa skogsbrand och fatta sina beslut därefter.

I Kanada och Nordamerika har en Fire Behavior Analyst en självklar position vid stora skogsbränder. Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 ringde Annie Johansson själv in och erbjöd sina tjänster. En skogsbrandsspecialist kan fylla en analysroll i staben och den viktigaste uppgiften är att sätta ord på vad som kan hända, brandens beteende samt ge rådgivning i effektiv släckning.

– I Kanada arbetar man i 14-dagars pass och har full support med tält, mat och så vidare. Fördelen är att man följer branden hela tiden. Jag drömmer om att vi ska få in det tänket här också istället för att som nu byta ut staben tre gånger per dag.

Numera blir hon ofta inringd som specialist för att ta fram spridningsprognoser vid skogsbränder. Ett exempel är storbranden i en mosse utanför Bredaryd i slutet av maj.

– Det var också första gången som mitt företag fick ta över hela eftersläckningsarbetet på 300 hektar. Jag plockade in 40 man och samverkade med restvärdeledaren. Markägaren var överlycklig. Han hade inte tid eftersom det var mitt i höskörden. Försäkringsbolaget stod för notan eftersom de ändå måste ersätta markägaren, men det sparade både tid och pengar.

Saknas nationellt grepp

Efter skogsbranden har hon träffat många räddningstjänster, utbildat dem och fört diskussioner med olika kommuner. Det har lett till att många kommuner numera studerar de dagliga brandriskprognoserna.

– Mitt mål med utbildningarna är att befälen ska sätta ord på dessa “index” och omforma dem till ett säkerhetsbudskap till sin personal. Medelpad, Gotland och Västerås har storsatsat och kommit jättelångt. De har tagit fram lathundar och checklistor för att veta vad som ska förmedlas och hur man tar reda på saker i skarpt läge. Många räddningstjänstförbund har en skogsbrandsansvarig i dag vilket är ett resultat av branden i Västmanland.

Men det saknas fortfarande ett nationellt samlat grepp kring frågan menar Annie Johansson vars högsta önskemål är att se en nationellt samlad skogsbrandgrupp där alla resurser finns representerade och som kan kallas in vid behov.

– Det ska vara ett team som både är vant vid stora insatser och vid skogsbränder. I dag finns det ett informellt nätverk som kan samlas ihop på en kvart, men det räcker inte. För varje enskild kommun är en skogsbrand en sällanhändelse, men det gäller inte för landet i stort. Vi skulle spara massor av pengar på att sätta in rätt resurser direkt.

Nummer 6—2017

Omslag för BrandSäkert 6—2017
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2017.