Annons

Du är här

Happy Fires - bränder med lycklig utgång

Publicerad6 december 2017  Text Elsa Frizell

Forskning

Förmågan och modet att agera plus brandvarnare är de viktigaste faktorerna för att en bostadsbrand ska sluta lyckligt. Det visar en pågående Brandforskstudie om happy fires.

Varje år inträffar ungefär 23 000 bostadsbränder i Sverige. Räddningstjänsten larmas till 6 000 av bränderna, men vad hände med de övriga 17 000? Vad bidrog till att de släcktes framgångsrikt eller helt enkelt aldrig tog sig?

Under 1,5 år har en forskargrupp undersökt vad det är som kännetecknar bränder som får en bra utgång. Studien sker parallellt med tre större forskningsprojekt som fokuserar på brand i bostadsmiljö som har pågått sedan 2014. Men, i stället för att se vad man kan lära av stora bränder där det finns skadade och omkomna, vill denna studie undersöka bränder ur en annan synvinkel.

– Vad kan vi lära av små bränder där det inte blir så stora skador? Vad är det som kännetecknar de lyckade bränderna som man kan överföra till de mindre lyckade? säger Håkan Frantzich, projektledare för forskargruppen på sju personer.

Som underlag i studien har forskarna använt intervjuer med räddningstjänsten, en olycksfallsenkät från MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, och statistik från försäkringsbolagen på inrapporterade bränder.

Ett av de vanligaste exemplen på bränder med lyckligt slut är brand i kök. Oftast handlar det om brinnande matfett i en kastrull på spisen där det räcker med att lägga på locket för att kväva branden. Andra vanliga brandorsaker är ljusstakar som välter eller varma lampor som sätter fyr på soffkuddarna.

– Då är det vanligt att man slänger ut soffkudden eller kväver elden. Det är inte särskilt vanligt att handbrandsläckare används trots att det finns tillhands, säger Håkan Frantzich.

Barn påverkar föräldrar

I studien har forskarna grupperat hushållstyper och hur pass engagerade i brandskydd de är. Syftet är att kunna se var det kan behövas riktade informationsinsatser. Till exempel visar studien att unga inte är så engagerade i brandskydd och att det brinner mer hos frånskilda än hos sammanboende. Störst risk löper de som bor i singelhushåll, har låg inkomst och de som inte har nordiskt ursprung.

Att upptäcka branden tidigt och att ha förmågan och modet att göra något åt den var avgörande för hur allvarlig den senare blev visar de sammanlagda resultaten. Och mycket tyder på att skolutbildningen ökar förmågan att agera eftersom den leder till att barnen påverkar sina föräldrar på rätt sätt.

– Under mina intervjuer med räddningstjänsten har det kommit fram att det vid lyckade bränder ofta har varit barnen som uppmuntrat sina föräldrar att till exempel lägga locket på en kastrull i stället för att hälla på vatten. Barnen har även uppmanat sina föräldrar att testa brandvarnaren, säger Håkan Frantzich.

Ännu starkare har sambandet varit för föräldrar med utomnordisk bakgrund som inte pratar så bra svenska där information om brandskydd har kunnat gå via barnen.

Men det skiljer sig mycket åt hur räddningstjänstens skolutbildning ser ut. Vissa har ett ambitiöst program medan andra inte har någon skolundervisning alls visar studien. Detsamma gäller hur mycket räddningstjänsten satsar på uppsökande utbildning, till exempel att knacka dörr och informera.

– Det blir en budgetfråga för kommunen. Det kan vara svårt att se den direkta kopplingen mellan bättre brandskydd och skolutbildning och det kan kännas tröstlöst att knacka dörr, men man måste se det som ett långsiktigt arbete som måste göras och som på sikt lönar sig, anser Håkan Frantzich.

Hjälp till självhjälp

Att räddningstjänstens inre befäl lyssnar på samtalet mellan SOS och den drabbade är en annan faktor som har visat sig kunna påverka en lycklig utgång.

– Innan räddningstjänsten har hunnit fram kan det inre befälet ge instruktioner till den uppringande. Det kan handla om något så enkelt som att fråga om personen har en brandsläckare, be hen hämta den och spruta där det brinner, säger Håkan Frantzich.

Men det är långt ifrån alla brandstationer som har ett inre befäl. Just variationen i hur brandstationerna arbetar är något som förvånat Håkan Frantzich. Han hoppas att studien ska bidra till att belysa olikheterna och varför det förebyggande arbetet är så viktigt. Tanken är att projektets resultat ska kunna bidra till utveckling av informationsmaterial, kunskap om framgångsfaktorer och förbättrat förebyggande arbete inom kommunal räddningstjänst.

– Det övergripande målet är att på sikt minska antalet omkomna i bostadsbränder. Arbetet kommer att resultera i ett antal publikationer och en sammanfattande rapport kommer att finnas tillgänglig på respektive organisations webbplatser samt via Brandforsk.

Framgångsfaktorer vid bostadsbränder

Projektet Framgångsfaktorer vid bostadsbränder finansieras av Brandforsk som hade just happy fires som ett prioriterat område 2015–2016. Det genomförs i samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola, RISE Fire Research och Karlstads Universitet.

Arbetet med att sammanställa framgångsfaktorerna pågår för fullt. Rapporten kommer att finnas på:

Brandforsk.se, brand.lth.se, kau.se/cps, ri.se

Nummer 6—2017

Omslag för BrandSäkert 6—2017
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 6—2017.