Annons

Du är här

Porträtt av Linda Martinsson med en bygghjälm och varselväst.
Linda Martinsson kämpar för att höja säkerheten vid byggarbetsplatser.

Svetsloppor bakom många cellplastbränder

Publicerad8 november 2017  Text Karin Wandrell

Eldsjälen

Cellplatsbränder på byggarbetsplatser är ett återkommande problem. Linda Martinsson, byggnadsfysiker på Skanska, vill sätta fokus både på brandsäkerhet i stort och på brandriskerna med cellplastmaterial.

Sedan 2010 jobbar Linda Martinsson som byggnadsfysiker på Skanska där hon erbjuder support till olika projekt, främst kring byggdelar och byggnadsmaterial. Hon jobbar även med isolermaterial i flera avseenden och har, tillsammans med kollegan Pål Skoglund, skrivit rapporten om det branschgemensamma projektet Brand i olika cellplaster under produktionsskedet, finansierat av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond.

– Vi har själva haft ett par bränder i cellplast i produktionsskedet, framförallt i ofärdiga konstruktioner på byggarbetsplatsen, där det har uppstått häftig brand och stark rökutveckling. Det blev inga allvarliga personskador, men det kunde lika gärna ha gått riktigt illa.

Skanska insåg att det här var ett problem de inte kunde lösa på egen hand utan att det var något som krävde att hela byggbranschen involverades. Den stora frågan var hur man skulle kunna sänka säkerhetsrisken på arbetsplatsen så mycket att sannolikheten för och konsekvenserna av en brand blev betydligt mindre.

I projektet har man tittat på ett tjugotal bränder som har inträffat på byggarbetsplats. I de allra flesta fall var själva antändningen ett resultat av heta arbeten och då oftast svetsning.

– Det handlade nästan alltid om svetsloppor som vi har insett är väldigt luriga. Ett ganska vanligt scenario är att även om man har skärmat av och följt reglerna för heta arbeten på till exempel andra våningen så har man glömt att täcka över markisoleringen på nedre botten. Eftersom släckredskap och brandvakt befinner sig långt bort tar det tid att upptäcka branden och försöka släcka.

Bristande kunskap

I arbetsmiljölagen framgår det att det är byggherren, beställaren av projektet, som ska se till att den teknik som används inte medför säkerhetsrisker under uppförandet. Men det kräver också att hen har kunskap om vilka konsekvenser olika typer av tekniker och byggdelar ger.

Rapporten visar det finns en ganska stor kunskapsbrist kring cellplastmaterial i branschen generellt, kanske för att det finns så många olika typer av material i dag. Ytterligare en förklaring kan vara att alla inte känner till att den gamla typen av bromerade flamskyddsmedel numera är förbjudna att använda och därför utgår från att materialet är skyddat. Det här är kunskap som behövs även bland de som projekterar de olika byggdelarna.

– Risk handlar dels om sannolikheten för att något ska inträffa, vilket vi försöker få bort med rutiner kring antändningsrisker som heta arbeten och rökning, och dels om materialet och konstruktionen som avgör hur stora konsekvenserna av en brand blir, säger Linda Martinsson. I en ofärdig byggnadsdel kan det till exempel finnas en väldigt stor volym cellplast som saknar färdigt skydd.

Trots det får risken för brand inte särskilt stort utrymme i arbetsmiljö­reglerna kring byggarbetsplatser.

– En slutsats vi har kunnat dra är att vi måste sätta fokus både på brandsäkerhet på byggarbetsplats i stort och på brandrisker med olika cellplastmaterial. Vi hade en referensgrupp med under projektet, där bland annat Brandskyddsföreningen ingick, och tillsammans hade vi ett antal workshops. Där jobbade vi fram förslag på hur man kan sänka riskerna och tog också fram rekommendationer och åtgärder som vi tycker att de olika aktörerna i branschen borde jobba vidare med.

Uppföljning på gång

Just nu har Linda Martinsson och Pål Skoglund fullt upp med nästa SBUF-projekt Uppföljning cellplatsbrand på byggarbetsplatser som beräknas vara klart i november.

– Nu vill vi undersöka hur man har arbetat vidare med de rekommendationer och åtgärder vi tog fram. Vilka hinder ser de olika aktörerna och har de förslag på nya saker att göra? Om jag bara ser till Skanska så har vi jobbat väldigt mycket med kunskapshöjning och att ta fram och implementera rutiner under byggskedet, men även hos oss sker det fortfarande brandtillbud.

Genom det nya projektet hoppas Skanska kunna dra allt ett varv till för att ytterligare öka och förbättra säkerheten, kunskapen och rekommendationerna och se till att de får ordentlig spridning.

– Det förekommer fortfarande bränder och vårdslös hantering av cellplast på byggarbetsplatser och många av oss som deltog i det förra projektet reagerar starkt när vi går förbi en arbetsplats där man inte hanterar, förvarar eller bygger på ett säkert sätt. Brandriskerna är många om man inte jobbar med brandsäkerheten.

Samtidigt menar Linda Martinsson att det inte är så enkelt som att bara sluta med cellplast. Istället gäller det att hitta säkra konstruktioner eller material som inte bara har rätt brandegenskaper utan också innehåller alla andra komponenter som krävs.

– Eller så får vi jobba med mindre volymer cellplast om det finns risk för brand. Lyckas vi få ner både riskerna och konsekvenserna så blir den totala risken hanterbar, men helt klart är att det kommer att krävas flera åtgärder.

Linda Martinsson

Ålder: 39 år

Yrke: Teknikkonsult

på Skanska

Aktuell: Skrivit rapporten Brand i olika cellplaster under produktionsskedet

Nummer 5—2017

BrandSäkert 5 2017 omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 5—2017.