Annons

Du är här

Barbro Johansson

Barbro Johansson blev Årets Eldsjäl

Publicerad3 november 2017  Text Karin Wandrell

Branschen

Årets Brandskyddsledardagar bjöd på många spännande föreläsningar om allt från branden på Scandic Segevång till ett nytt sätt att se på den mänskliga faktorn och inte minst Årets Eldsjäl.

Det var många som hade samlats på Ersta konferens för att ta del av erfarenheter från inträffade händelser, lösningar på brandskyddsproblem, nyheter inom lagstiftning och inte minst för att under två dagar få nya intryck, tips och kontakter.

Sisab, Skolfastigheter i Stockholm AB, har länge arbetat med att få ner skadegörelse och bränder i sina fastigheter vilket har gett resultat. Mellan 2006 och 2016 har skadegörelsen minskat med 17 procent och antalet bränder med 96 procent. Det är en kombination av flera åtgärder som har lett till det fina resultatet. Säkerhetsstrategen Barbro Johansson har på ett kreativt och nydanade sätt hittat effektiva och ekonomiska verktyg något hon nu belönas för med utmärkelsen Årets Eldsjäl. Genom att arbeta med ständig dialog med olika samverkansgrupper och inkludera ny teknik och nya arbetssätt har hon bidragit till att få ner skadekostnaderna avsevärt och samtidigt ökat tryggheten i och runt förskolor och skolor i Stockholm

– Vi har lyckats genom att vara kreativa, följa upp, analysera och åtgärda men det viktigaste är ändå att våga se, våga höra och inte minst att våga agera, säger Barbro Johansson.

Övning ger färdighet

Henrik Olsson, dåvarande hotelldirektör på Scandic Segevång i Malmö, inledde dagen med att berätta om hur Scandic som organisation hanterade den stora brand som utbröt i en av hotellets flyglar den 19 maj 2016. Det var en våldsam brand som startade på plan ett och sedan spred sig uppåt i byggnaden. Tack vare snabbt agerande av personalen kunde gästerna fort utrymmas och ingen människa skadades. Scandics krisgrupp trädde snabbt in och såg bland annat till att en ledningsplats upprättades på Scandic St Jörgen och att pressansvarig, som satt i Stockholm, hanterade all media under och efter händelsen. Men som alltid fanns det saker som både gick rätt och som kunde göras bättre.

– Vi skulle till exempel behöva bli bättre på att läsa orienteringsritningar under press och det skulle också underlätta om de namn som brukas i vardagslag för de olika utrymmena var utsatta på ritningen. Vi saknade även en megafon och det fanns inte tillräckligt med varselvästar märkta med ”Scandic” till personalen, säger Henrik Olsson. De lärdomar vi framför allt har tagit till oss efter branden är att övning ger färdighet, det gäller att träna, träna, träna och att det behövs en gnutta tur.

Döm inte – undersök

Joel Peclard, med ett förflutet inom räddningstjänsten som numera jobbar som brandingenjör på Briab, vände helt upp och ner på hur vi ser på den mänskliga faktorn.

– Jag hatar både begreppet och att det har blivit en folksport att skylla på den mänskliga faktorn när något går fel. Däremot kan vi diskutera mänskliga fel när det är aktuellt. På engelska står human factors för ett tvärvetenskapligt område, men i Sverige kallar vi det för klantskalle.

Han menar att den mänskliga faktorn är värdelös som förklaring till olyckor och att vi som människor övertolkar tron på orsak och verkan, en idé som från början kommer från Isaac Newton.

– Om en klocka går sönder kan vi bryta ner den i dess beståndsdelar för att hitta felet, men det är betydligt mer komplext när människor är involverade. Oftast skyller vi på den som var närmast i tid och rum, men vi får inte glömma att det finns en organisation och redan fattade beslut i bakgrunden.

Han menar att det är lätt att vara efterklok, men om vi verkligen ska kunna förstå vad som har inträffat och varför de beslut som togs fattades måste vi sätta oss in i den personens perspektiv.

– Om man tänker sig olyckan som slutet av en lång tunnel så inser man att det inte går att se slutet från början. Då gäller det att krypa in i tunneln och följa med hela vägen. Mitt råd är att inte döma utan istället undersöka för med rätt förutsättningar är människan en skapare av säkerhet.