Annons

Du är här

En brandsläckare som sprutar ut skum.

Skum – miljöbov eller inte?

Publicerad13 september 2017  Text Karin Aase

Ny teknik

Är skum ett släckmedel för framtiden, eller något som helst borde tas bort från marknaden omedelbart. Läs vad tre experter i ämnet har att säga om saken.

Skum är en effektiv släckmetod, så uppskattad att användningen fördubblades mellan 1998 och 2014. Det visar en kartläggning som SVT gjorde 2015 utifrån incidentrapporter. Men även om skummet är effektivt har det också negativa effekter.

– Allt skum är toxiskt vilket innebär stora problem för miljön, konstaterar Nina Wennström, miljösakkunnig på konsultbolaget Ramböll.

Även om släckvatten i sig alltid är problematiskt för miljön är det enligt Nina Wennström extra illa när skum används.

– I försök där brinnande däck har släckts med skum respektive vatten uppmättes mer miljöskadliga ämnen i släckvattnet när skum hade använts jämfört med enbart vatten. Tensiderna i skummet kan också bidra till att lösgöra fettlösliga ämnen som dioxiner och på så sätt möjliggöra en större spridning av dessa ämnen i mark och vatten, säger Nina Wennström.

Trots att en av de fluortensider som tidigare användes i skum, PFOS, numera är förbjuden används fortfarande andra liknande ämnen, PFAS, som är mycket svårnedbrytbara i många B-skum. Många av dem är dessutom bioackumulerande, det vill säga att miljögifter ansamlas och ackumuleras i kroppen hos organismer som utsätts för det. Flera kommunala vattentäkter har fått tas ur bruk eller kompletteras med kostsam rening på grund av föroreningar som har orsakats av skumanvändningen på brandövningsplatser.

Skilda åsikter

Men trots att flera forskningsrapporter har visat på att användning av skum innebär ­miljöstörande effekter menar Jan-Erik Jönsson, forskningschef på skumtillverkaren Dafo Fomtec, att skum absolut är ett släckmedel för framtiden.

– Vissa typer av bränder kan du inte släcka utan skum, och om alternativet är att låta dem brinna klart kan det innebära ännu värre påverkan på miljön.

På Skadeplats 2017 ska Jan-Erik Jönsson hålla i en programpunkt som i programmet beskrivs som hur de (Dafo Fomtec) ser på användningen av skum på ett miljövänligt och lätt sätt. Men på frågan om hur skum kan användas på ett miljövänligt sätt backar Jan-Erik Jönsson.

– Jag vet inte om miljövänligt är rätt ord. Det vi menar är att du kan göra det mindre skadligt för miljön genom att använda skum utan fluortensider, för då är de fullt nedbrytbara.

Nina Wennström på Ramböll håller med om att det är mindre skadligt för miljön om skum utan fluortensider används.

– Men samtidigt är det omöjligt att använda skum utan att påverka miljön för allt skum ger en negativ miljöpåverkan, poängterar hon. Skum som innehåller fluortensider (PFAS) är visserligen extra skadliga för miljön, bland annat för att de är svårnedbrytbara. Men det betyder inte att övriga skum inte kan orsaka skada i miljön för de är fortfarande toxiska. Tensiderna i skum kan också minska syreupptagningsförmågan i gälar, vilket kan leda till att fiskar och filtrerande organismer dör.

Låg kunskap

Men varför är då skum så populärt som släckmedel?

– Ja om jag kunde begripa det, suckar Bo Andersson, expert inom bränder och trafik­olyckor på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det stämmer att skum idag är det enda sättet att släcka cisternbränder, men senast vi hade en sådan i Sverige var 1954 i Nynäshamn. Dessutom är alternativ till skum vid cisternbränder på gång och i vanliga bil- eller byggnadsbränder har teknikutvecklingen gått så långt att det idag inte finns någon som helst anledning att använda skum.

Trots det ökar antalet insatser där släckskum används, och både Jan-Erik Jönsson och Bo Andersson är överens om att en faktor kan vara att kunskapen om skummets effekter och hur det bör användas är relativt låg inom svensk räddningstjänst.

– Jag kommer själv därifrån, och jag vet att många har inställningen att skum är det enda effektiva sättet att släcka fort och hindra återantändning, men det är bara nonsens, säger Bo Andersson. Vattendimma med högt tryck, hög hastighet och med tillsats­ medel ger betydligt bättre släckverkan och mindre vattenåtgång, samtidigt som du slipper den svamptillväxt som ofta påbörjas i en byggnad där du har släckt med skum.

Jan-Erik Jönsson tycker att det är viktigt att man inte slutar använda skum eftersom det går att spara stora värden genom att gå in med rätt metod vid rätt tillfälle, som vid cisternbränder.

– Tyvärr är väl kunskapen om hur det ska gå till lite si och så. När man använder skum måste man ha koll på hur det ska gå till, och saknas den kunskapen kanske skum används på fel sätt och i fel sammanhang.

Men att vi ska fortsätta använda skum är inget Bo Andersson håller med om.

– 22 procent av svenska dricksvattentäkter är kontaminerade av PFAS, något som bland annat hänger ihop med användningen av släckskum, säger han. Det räcker med att släcka en bil på vägen för att grannens brunn riskerar att bli utslagen på grund av ämnena i släckvätskan. Vid en cisternbrand där du kan valla in och ta tillvara släckvattnet, då kan det vara en god idé att använda skum, men aldrig annars. De som menar att de kan samla upp och rena allt släckvatten vid en vanlig byggnadsbrand får gärna visa mig hur de har tänkt att lyckas med det.

Utbildning en nyckelfaktor

Debatten om skummets vara eller icke vara som släckmetod har lett till att det idag finns myndighetssamarbeten med målet att minska skumanvändningen och på sikt ersätta det med andra metoder. Och Nina Wennström menar att utbildning är en nyckelfaktor för att förändra hur och när olika släckmetoder används.

– Diskussionen om att släckning kan innebära miljöproblem och att insatsen kan orsaka otjänligt dricksvatten är jätteviktig. Det är först när man reflekterar över vilka metoder man väljer och vilka konsekvenser de har som man kan få någon förändring.

Men det är inte bara kunskap om riskerna som Nina Wennström skulle vilja öka, hon ser även ett behov av utbildning i alternativa tekniker samt metoder för uppsamling av släckvatten. Och, inte minst, en medvetenhet om behovet av en plan för hur släckning ska gå till vid olika scenarion.

– Via dialog med länsstyrelse och kommun kan räddningstjänsten få mycket råd och stöd i sina val så att man väljer det minst dåliga alternativet vid varje plats och tillfälle. Det vore fantastiskt om en ökad medvetenhet kunde bidra till att räddningstjänsterna än mer jobbar för att få så lite släckvatten som möjligt.

Vill du höra mer om ­argumenten för och emot skum­användning?

Besök då konferensen Skadeplats 2017 i Helsingborg den 26–28 september. Diskussionen om skum äger rum onsdag den 27 september.

Nummer 4—2017

BrandSäkert 4 2017 – omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2017.