Annons

Du är här

Så mycket kostar en brand

Publicerad13 september 2017  Text Karin Aase

Forskning

Francine Amon, forskare på RISE Fire Research, har skapat en modell för att se hur mycket en brand kostar, både i ekonomiska och miljömässiga termer.

Det är väldigt lätt att se i en budget vad räddningstjänsten kostar samhället i form av personal, utrustning med mera. Men det är betydligt svårare att på ett enkelt sätt se hur mycket pengar en välutrustad räddningstjänst faktiskt sparar samhället varje år, både i ekonomiska och miljömässiga termer. Ekonomiskt genom att samhälle, försäkringsbolag och privata aktörer slipper kostnader för att sanera och reparera det branden har förstört, miljömässigt genom att ett bra släckarbete kan förhindra de utsläpp av miljöfarliga ämnen som bränder frigör.

– I USA, där jag kommer från, är det därför alltid lite osäkert hur mycket pengar skattebetalarna kommer att vara villiga att lägga på sin räddningstjänst, säger Francine Amon. Folk läser i tidningen att något har brunnit, hur många som dog och att det kommer att kosta en viss summa pengar att bygga upp allt igen. Men de får ingen information om hur mycket brandmännens insats faktiskt har sparat dem både ekonomiskt och miljömässigt.

Samtidigt ökar miljömedvetenheten även inom brandsektorn och många vill jobba på ett sätt som skonar miljön så mycket som möjligt. Men tyvärr är det inte så enkelt att säga hur räddningstjänsten ska jobba för att nå det målet. Verktygen för att räkna ut vilket agerande som ger miljömässigt bäst respektive sämst resultat vid en brand saknas idag.

– Skadar det miljön mest att släcka branden och därmed släppa ut stora mängder förorenat släckvatten, eller skadar det miljön mer att låta byggnaden brinna upp och därmed släppa ut miljöfarliga gaser som frigörs av det brinnande byggmaterialet? Det är inte alltid helt lätt att räkna ut det.

Utvecklat nytt verktyg

För att ta reda på svaren både på de ekonomiska och de miljömässiga frågorna bestämde sig Francine Amon för att starta ett forskningsprojekt hösten 2015, med National Fire Protection Association i USA som huvudfinansiär.

– Jag ville utveckla ett verktyg med vars hjälp räddningstjänsten på ett enkelt sätt skulle kunna visa allmänheten vad deras insats faktiskt leder till. De ska kunna säga att på grund av att vi var här i tid hindrade vi si och så mycket koldioxidutsläpp och så här stora ekonomiska skador. På så sätt skulle skattebetalarna bli mer villiga att bidra till verksamheten och det skulle bli enklare för räddningstjänsten att argumentera för sin budget.

Francine Amon har en lång och solid bakgrund inom livscykelanalyser och började därför utvecklingen av verktyget där.

– När du gör en analys tittar du på allt som händer i en produkts livscykel, från att gruvan tar fram mineralen till att fabriken använder energi för att bearbeta den till att lastbilen släpper ut avgaser för att köra den till affären. Sedan tittar du på hur kedjan påverkas om du ändrar något av besluten längs vägen.

Om man använder sig av samma princip vid en brand innebär det att titta på hela kedjan när det gäller kostnader och miljöpåverkan.

– Ja, strukturen måste rivas och byggas upp, men det är inte de enda kostnaderna. Du måste även titta på var allt material kommer ifrån som används för att bygga nytt. Dessutom ingår hur långt brandbilarna fick köra, hur mycket vatten som gick åt och hur mycket giftiga ämnen som släpptes ut i miljön.

Automatisk uträkning

Francine Amon utvecklade därför ett formulär där räddningstjänsten kunde lägga in alla de faktorerna för att sedan automatiskt få en uträkning av både ekonomiska och ekologiska konsekvenser.

– Självklart är det inte tänkt att räddningstjänsten ska sitta och mata in data i skarpt läge. Däremot kan det användas för planering, för att ta reda på vilken insats som är bäst om det börjar brinna i en viss byggnad eller byggnadstyp, eller i ett område med extra känslig miljö som till exempel en vattentäkt.

Idag kan verktyget användas för att göra dessa uträkningar, men bara på en teoretisk nivå.

– Ska det användas rent praktiskt inom räddningstjänsten behöver det utvecklas mer, bland annat skulle datainhämtningen behöva automatiseras så att den som ska jobba med det slipper så mycket manuellt förarbete innan analysen. Jag hoppas verkligen att vi ska få medlen för att göra det så att det kan komma till praktisk nytta.

Assessment of the environmental impact of structure fires and fire service response

Forskare: Francine Amon, senior researcher vid RISE Fire Research

Projekttid: Hösten 2015 till våren 2016

Mål: Att utveckla ett verktyg som kan hjälpa räddningstjänsten att analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en brand och hur den släcks.

Nummer 4—2017

BrandSäkert 4 2017 – omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2017.