Annons

Du är här

Hovslagare – ett riktigt hästjobb

Publicerad13 september 2017  Text Karin Wandrell

Experten case

Hovslagaren Kristina Ahlén skor runt fyra hästar per dag och har deltagit i remissarbetet kring de nya anvisningar kring hästskoning som är på gång. Hon ser fram emot tydligare skrivningar eftersom de kommer att underlätta arbetet.

I den breda stallgången väntar den portugisiske lusitanohästen Don Boneco tålmodigt tillsammans med sin ägare. Han är van vid proceduren. Var sjätte vecka kommer Kristina Ahlén till stallet på Hässelby gård utanför Uppsala för att byta skor på honom. Hon börjar med att rensa hovarna för att sedan verka, (klippa) hovväggen som är hästens nagel och avslutar med att fila och putsa hovarna.

– Syftet med hästskor är att skydda hovarna mot det slitage som annars uppstår när de rids på grusvägar och liknande. Med hjälp av verkning och skor får hästen fysiologisk balans i hovarna och slipper ledinflammationer och skador, förklarar hon.

Kristina Ahlén föredrar att använda sig av varmskoning. En bit utanför stallet, på den grusbelagda stallplanen, står hennes vita skåpbil som i praktiken är en rullande smedja. Här finns hela hennes verkstad som består av en gasolässja (ugn), svets och ett städ för att enkelt kunna smida de varma hästskorna till rätt form.

Eftersom varje hästhov är unik börjar Kristina Ahlén med att testa passformen på skorna. När hon är nöjd är det dags att tända ässjan och lägga in de två första hästskorna. Efter fem minuter är de rödglödgade och hon plockar vant ut den första med en tång och går in till stallet för att prova den på Don Boneco. Röken växer sig tjock och det fräser till när skon får kontakt med hoven, men hästen känner ingen smärta. När hon plockar bort skon igen syns en tydlig svart markering på hoven. Kristina Ahlén konstaterar att det krävs lite mer formning för att skon ska sitta bra och återvänder till bilen för att hamra till den. När hon är nöjd kyls skon ner i en hink med vatten. Hon slår på slipmaskinen, orangeröda gnistor far i luften när ytterkanten på skon slipas till, och sedan är det dags att sömma fast den på hoven innan hela proceduren upprepas på nytt.

Säkerheten först

Under de senaste 15 åren har varmskoningen ökat igen efter att ha legat lite i träda.

– Skickliga hovslagare med internationella kontakter har tagit upp det på nytt eftersom varmskoning ses som den naturliga arbetsmetoden i många länder, säger Kristina Ahlén. Själv föredrar jag varmskoning framför kallskoning eftersom det sliter mindre på kroppen. Det är dessutom lättare att göra ändringar på en varm sko, till exempel att smida ett nytt snörhål.

Hästskoning är brandfarligt eftersom det bildas gnistor vid slipning, ”heta loppor” vid svetsning och utförs på en tillfällig arbetsplats. Vid varmskoning ingår ännu ett moment, glödgning av hästskorna. Därför räknas det till Heta Arbeten.

– Jag gör alltid en riskbedömning först – går den här hästen att varmsko och är stallet tillräckligt säkert för att göra det? Det innebär bland annat att golvet ska vara rensopat där jag jobbar, stallgången ska vara bred och ha ordentlig takhöjd och det får inte hänga några höpåsar, sadlar eller träns i närheten. Det måste också finnas gott om utrymme framför och bakom hästen och bra belysning, säger Kristina Ahlén.

De stora brandriskerna är smidesarbetet och det kritiska moment när hovslagaren går in med den heta skon i stallet för att prova den på hästen.

– Jag har släckutrustning och brandfilt i bilen och det ska även finnas i stallen liksom tillgång till vatten och vattenslang. Hästägare försöker så långt det går att ha ett bra och säkert stall, framförallt med tanke på hästen och sig själva. Generellt sett tycker jag att säkerheten är bra, men det finns alltid saker att förbättra.

Bra med nya rekommendationer

Brandskyddsföreningens reviderade rekommendationer för Hästskoning – Heta Arbeten träder i kraft den 1 oktober 2017. De nya rekommendationerna har anpassats bättre efter hovslagarens verklighet och problem med tillståndsgivningen för Heta Arbeten. Kristina Ahlén har deltagit i remissarbetet där hon framför allt har bidragit med sin yrkesfarenhet.

– Av det jag har sett hittills kommer rekommendationerna att bli mer tillämpbara för den som arbetar som hovslagare. Tidigare var det ganska svårtolkade skrivningar i de anvisningar som fanns vilket också märks i de diskussioner som uppstår av och till bland oss hovslagare i sociala medier. Alla tolkar dem olika. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra när det är klart.

Hon menar också att den nya utformningen av tillståndsgivningen kommer att underlätta. Den klargör dessutom ansvarsfördelningen mellan gårdsägare, arrendator och hästägare som hyr en box.

– På dagens treåriga hovslagarutbildningar får alla gå utbildningen Heta Arbeten, vilket inte ingick på min tid. Jag är själv certifierad hetarbetare och tycker att det är viktigt och bra att det finns tydliga riktlinjer när man arbetar med varmskoning.

Heta Arbeten®

Med Heta Arbeten menas brandfarliga arbeten med verktyg och utrustning som alstrar värme eller gnistor och som utförs på en tillfällig arbetsplats. Hästskoning räknas till Heta Arbeten, vilket kräver att hovslagaren har certifikat för Heta Arbeten.

Nummer 4—2017

BrandSäkert 4 2017 – omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2017.