Annons

Du är här

Ulf Leijon står på Drottninggatan i Stockholm.
Ulf Leijon tillbaka på Drottninggatan där livet fortsätter som vanligt, två månader efter attacken.
Stefan Rådeman vid entrén till Åhléns city i Stockholm.
Attacken kom inte som en överraskning med tanke på läget i EU, enligt Stefan Rådeman, kommissarie.

Följ fyra olika perspektiv på krisberedskapen efter terrorattacken

Publicerad13 september 2017  Text Gabriella Sköldenberg

Bakom kulisserna

Klockan 14.53 fredagen den 7 april kom det första larmet om att en lastbil körde in i personer på Drottninggatan i centrala Stockholm. Det utlöste genast en lång kedja av åtgärder i skarpt läge bland polis, räddningstjänst och MSB.

Spåren efter den kapade lastbilens framfart syns tydligt när skadeplatschefen Ulf Leijon vid Storstockholms brandförsvar småspringer de knappt 500 meter som skiljer Olof Palmes gata, där han parkerat sitt fordon, från Åhléns på Drottninggatan som är hans mål.

Krossat glas, jord, olja och blod ligger överallt på Drottninggatans stenläggning, men i rollen som en av två skadeplatschefer finns det inte tid att känna något personligt inför det han ser. Ulf Leijon är helt fokuserad på sin uppgift: att skaffa sig en lägesbild och vara räddningsledarens ögon och öron på plats för att ta beslut om hur arbetet ska läggas upp. För det som nyss kom in som ett Nivå 2-larm har snabbt ändrat karaktär och blivit stor skadeplats.

– När jag fick larmet befann jag mig i bilen fem minuter utanför city, på väg tillbaka från ett annat jobb. Det gav mig fem minuters förberedelse för att möta en stor händelse med kaos och många döda.

Medan Ulf Leijon tar sig vidare längs Drottninggatan kollar han av butikerna längs vägen och beordrar de som kan att låsa om sig. De som har skadade hos sig ska låta dörrarna stå öppna för att underlätta när sjukvårdshjälp anländer. Målet är att få bort så många människor som möjligt från gatan.

Väl framme vid Åhléns brinner lastbilen fortfarande och hans kollegor från Brännkyrka håller på med släckningsarbete. Två personer sitter fast under lastbilen och den livräddande insatsen har just nu högsta prioritet. Han kontaktar ett av polisens yttre befäl för att uppdatera sig om säkerhetsläget på platsen. Även om de fortfarande inte vet hur många gärningsmän det rör sig om eller om det kan komma fler attacker, gör Ulf Leijon bedömningen att polisens järnring runt Drottninggatan innebär att det är säkert att påbörja räddningsinsatsen.

Rutiner i ryggmärgen

Även vid en stor olycka finns rutiner att följa och oavsett om det handlar om en svår trafikolycka eller en medveten attack, sitter mycket av det ­arbetet i ryggmärgen hos de brandmän som befann sig på plats. Det som gör varje händelse unik är alla svåra beslut som måste fattas på stående fot.

– När en ny skadad identifieras på Slöjdgatan gör jag bedömningen att vi inte kan få in en sjukvårdsbil tillräckligt snabbt. Därför ger jag order om att den skadade ska transporteras med en av brandbilarna som nyss kommit in från Kungsholmen, tillsammans med en läkare från en intilliggande vårdcentral. Det visade sig senare att det beslutet troligtvis var avgörande för att lyckas rädda livet på den personen. 20 minuter till och det hade varit för sent, säger Ulf Leijon.

Bara tre dagar innan attacken hade han genomgått SSBF:s, Storstockholms brandförsvars, senaste utbildning i hur man ska agera vid ett terrorattentat. SSBF har under en tid arbetat hårt med krisberedskap som ska rusta samhället och kollegorna bättre för händelser som dessa.

En konkret förändring det har lett till är att varje brandman numer har en midjeväska fylld med sjukvårdsmaterial för att kunna stoppa akut blödning, eftersom erfarenhet från andra länder visar att de flesta som skadas vid en terrorattack dör av förblödning.

– Nu hade jag den utbildningen i bakfickan så att säga, och agerade utifrån det. I efterhand kan jag konstatera att vi gjorde mycket rätt, till exempel i samarbetet med polisen och hur vi hanterade säkerhetsbedömningar. Sedan finns det annat där vi kommer att behöva ändra våra rutiner. Skillnaden mot tidigare är att vi i dag inte blir tagna på sängen när något händer. Nu kör vi direkt by the book, vi är på tårna omedelbart.

Det arbetssätt som Ulf Leijon menar kommer att behöva utvecklas som en konsekvens av dådet på Drottninggatan, är hur arbetet i mindre arbetslag fördelas. Det går inte längre att alla ska ha fullt fokus på att rädda liv, någon måste även ha som uppgift att hålla uppsikt efter nya hot.

– Vi måste höja vår egen säkerhet när vi kommer till en skadeplats. Vi är helt enkelt inte fridlysta längre. I 99 procent av fallen är det fortfarande så, men den där enprocentaren, där vi kan bli ett mål, finns nu med oss.

Samverkan satt på prov

En kris kan uppstå av många skäl. Det kan vara en kraftfull snöstorm som skapar trafikkaos, en pandemi som överbelastar sjukvården eller ett terrorattentat vid ett statsbesök.

– Kris betyder att samhället är utsatt för påfrestning och att normala funktioner sätts på spel. Krisberedskap handlar om att vi ska kunna möta krisen oavsett orsak, säger Stefan Rådman.

Han jobbar med samverkansfrågor och krishantering inom polisen och har de senaste åren varit involverad i projektet Samverkan Stockholmsregionen, där 37 olika aktörer, bland annat myndigheter och kommuner, har gått samman för att skapa en säker region och minimera störningar vid en kris.

Det arbetet sätts på prov när larmet om lastbilsattacken kommer. Polisen går upp i stabsläge och inom kort befinner sig Stefan Rådman på väg från polishuset på Kungsholmen till SOS Alarms lokaler nere i berggrunden under Johannes kyrka. Här samlas representanter från polis, länsstyrelse, räddningstjänst med flera.

– Vi är en grupp på cirka 15 personer som följer läget utifrån ett regionalt perspektiv och försöker ta reda på hur vi kan minimera störningar samt stötta den operativa insatsen, säger Stefan Rådman.

En attack i Sverige var väntad med tanke på hur utvecklingen sett ut i Europa. För att förbereda sig har den svenska polisen de senaste åren inhämtat kunskap från andra länder, bland annat den engelska polisen.

– Så sent som i höstas besökte vi London ­Resilience Team som har stor erfarenhet av krissamverkan både nationellt och internationellt. Jag tycker att vårt arbete den här gången fungerade över förväntan, alla förstod allvaret och att det blir lättare om vi hjälps åt, säger Stefan Rådman.

När det kommer till frågan om vad som kan göras bättre säger han att det självklart finns förbättringspotential, men vill inte peka ut något specifikt. Däremot kan han konstatera att det har skett en markant utvecklig sedan 2010, då han själv var insatschef när en terrorist sprängde först en bil och sedan sig själv ett stenkast från Drottninggatan.

– Det gick betydligt bättre den här gången. Medvetandegörandet har haft effekt, insikten om att det här kan hända i Sverige liksom utbildningen om hur vi ska hantera pågående, dödligt våld, säger Stefan Rådman och öser beröm över alla de kollegor som var på fältet denna gång.

Men allt går inte att förbereda sig för. Mitt under pågående krishanteringsarbete ringer Stefan Rådmans mobil. En nära anhörig befinner sig skräckslagen i närheten av Fridhemsplan, där det går rykten om pågående skottlossning. För ett ögonblick blir händelsen han är satt att hantera personlig och det är med stor lättnad han kan dementera uppgiften.

– När jag hade lagt på andades jag djupt ett par gånger och gick sedan in i rollen igen. Det går inte att tänka på det privata. Man jobbar på och pratar efteråt.

Ryktesspridning en risk

När SOS Alarm meddelar ansvarig tjänsteman i beredskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det skett en attack i centrala Stockholm sitter Anna Nyman på myndighetens kontor på Kungsholmen. Hon är chef för enheten för samordning, som ansvarar för att dels ge samordnad information, bland annat genom krisinformation.se, dels driva samordningsutveckling mellan olika aktörer bland annat genom upprätthållandet av ett tjänstemän i beredskap-nätverk.

– Det handlar till exempel om att samordna kommunikationen för att kunna ge en samlad lägesbild och att mäkla resurser till andra myndigheter. En av de första åtgärderna den här dagen blev att upprätta telefonkontakt med polisen och stötta med informationshantering.

MSB hade sedan tidigare förberett krisinformationen, bland annat genom att samla information och erfarenhet om hur andra länder har agerat. Nu tog de hjälp av media att sprida sitt budskap, med uppmaningar som att inte dela bilder eller obekräftad information.

– Allt går inte att förbereda, men under hösten har vi publicerat råd om hur man ska agera vid skjutningar, framtagna i samråd med polisen, och förberett budskap om källkritik. Kriskommunikation handlar om vad allmänheten behöver få veta, säger Anna Nyman.

Under händelsen på Drottninggatan följde MSB noga hur attacken beskrevs i media och sociala medier.

– Ryktesspridning är något vi förväntar oss, och det spreds rykten, bland annat om skottlossning på Fridhemsplan, men vad vi har kunnat se fanns det inga aktörer som medvetet spred felaktiga uppgifter under själva händelsen.

MSB har ännu inte hunnit utvärdera allt arbete, men en första erfarenhetsgenomgång har visat att samverkan mellan olika aktörer fungerade väl.

– Den lärdom vi har hunnit dra kring kommunikationsfrågan är att vi måste bli bättre på att kommunicera på andra språk än svenska och utveckla hur vi ska nå ungdomar som inte använder traditionella medier eller Facebook.

Med andra språk än svenska menas bland annat att nå även döva och blinda. Det behovet var känt sedan tidigare, men lösningarna fanns inte på plats.

Attacken på Drottninggatan blev en prövning av hur MSB:s arbete fungerar i skarpt läge och det visade sig att många av de förberedda budskapen fungerade bra.

– Det finns en myt om att det alltid uppstår kaos vid en katastrof och det jobbar man ofta utifrån i övningsscenarior, men jag tror att vi måste jobba oss bort från den dystopiska bild som Hollywood har matat oss med. Det har skett en enorm utveckling inom krisberedskap i Sverige. Om du drar tidslinjen från tsunamin 2004 fram till i dag, har vi ett helt annat system som går igång när något händer. Samverkan sker numera även när inget har hänt: ta bara en sådan sak som att vi har inplanerat möte om det varje onsdag klockan två, säger Anna Nyman och fortsätter:

– Det som berört mig mest personligen är kraften hos människorna, att det finns en symbolik i hur vi agerar. Även om Sverige inte är ett krisvant samhälle – jämfört med till exempel England eller Israel – blev det tydligt att alla aktörer som hade en roll gjorde det de skulle, nästan som ett maskineri. Och det finns en vilja hos allmänheten att göra gott, den kraften behöver vi fortsätta att ta hand om.

Vägen till vardagen

Klockan har just passerat fem när det ringer i mobilen hos Henrik Lindström som sitter i bilen på väg norrut. Till vardags arbetar han som räddningsledare, men han är också en av landets cirka 80 kontrakterade restvärdeledare och nu ber räddningsledaren vid Storstockholms brandförsvar om hans hjälp.

Henrik Lindström vänder bilen och börjar mödosamt forcera det trafikkaos som uppstått i svallvågorna efter attacken. Till slut når han fram till ledningsplatsen i hörnet Olof Palmes gata och Sveavägen och får där besked om att han ska bege sig till fots bort mot Åhléns.

Sjukvårdsutrustning, filtar, en avliden hund, blod, trasiga barnvagnar och rullatorer möter honom längs vägen. Spåren av kaos syns överallt samtidigt som en öronbedövande tystnad råder.

– Det var helt surrealistiskt med den tystnad som rådde där det borde vara fullt av liv och människor, säger Henrik Lindström om det som mötte honom på Drottninggatan.

Han ser en påkörd värdetransportbil och längre fram ett stenlejon, som väger minst ett ton, inslungat genom butiken Stadiums skyltfönster. Han börjar få en känsla för vilket omfattande arbete som ligger framför honom.

Som restvärdeledare är det hans uppdrag att koordinera insatser för att rädda ekonomiska värden. En restvärdeledare kan också göra en social insats genom att ta hand om skadedrabbade personer som kan ha svårt att hantera en kaotisk situation.

– Det kan tyckas banalt att börja med att ta hand om ett trasigt fönster när en sådan här sak händer, men att ta hand om skalskyddet kan betyda att stora värden skyddas. Det viktigaste målet för vår insats den dagen var att försöka återupprätta det normala. Att få igång vardagen igen, inte bara för företagens skull utan för alla människor. För det vet vi av erfarenhet är det bästa.

En minnesplats växer fram

Det dröjer flera timmar innan Henrik Lindström får tillträde till Åhléns-byggnaden, först måste polisens tekniker jobba klart. Flytten av lastbilen sker i samarbete mellan polis och räddningstjänst.

Under tiden han väntar kontaktar Henrik Lindström bland annat saneringsfirmor för att höra om de kan vara stand by, för att senare så snabbt som möjligt komma in med täckskivor för fönstren, föra bort vattnet som sprinklersystemet på Åhléns har vräkt ut över golvet och börja hantera förödelsen med konkreta åtgärder. Hans långa yrkeserfarenhet från räddningstjänsten gör att han snabbt drar slutsatser om vad som kommer att behöva göras. Henrik Lindström tar även kontakt med Åhléns säkerhetschef och får i och med det också kontaktvägar till alla de enskilda näringsidkare som driver affär inom företagets väggar.

Listan över skadedrabbade blir lång, men trots detta kan avspärrningarna kring området släppas redan sent på lördagskvällen och på söndag eftermiddag släpps näringsidkarna in till sina butiker. Stockholms stad städar bort spåren efter förödelsen och istället växer minnesmärken i form av blommor och post it-lappar fram på de plank som satts upp vid Åhléns för att dölja byggnadens gapande sår.

– Det som gläder mig så här i efterhand är att hela räddningskedjan fungerade väldigt bra: från de första poliserna, ambulanserna och räddningstjänsten, till allt efterarbete. Jag är glad över att Sverige agerade som vi gjorde.

Detta har hänt

Klockan 14.53 fredagen den 7 april 2017 kom det första larmet om att en lastbil framförd av en okänd person har kört på personer på Drottninggatan i centrala Stockholm. Lastbilen har blivit kapad från en chaufför som lastar av på Adolf Fredrik kyrkogata och har sedan körts runt kvarteret in på Drottninggatan för att slutligen krascha in i Åhléns byggnad, där den fattar eld.

Som säkerhetsåtgärd stängs Stockholms centralstation samt pendel- och tunnelbanetrafiken av resten av eftermiddagen och tidig kväll, liksom alla tågförbindelser genom Stockholm, busstrafiken i innerstan samt spårvagnslinje 7.

Riksdagshuset och Rosenbad stängs för in- och utpassage och under lördagen inför polisen gränskontroll vid rikets inre gräns, det vill säga vid flygplatser.

Under hashtagen #openstockholm erbjuder medborgare hjälp till de personer som har blivit strandsatta i Stockholms innerstad som konsekvens av nedstängningarna. På bara några timmar publiceras 18 000 inlägg under #openstockholm med erbjudanden om mat, dusch, husrum, skjuts hem, förnödenheter och sällskap.

Den misstänkte gärningsmannen flydde från platsen och begav sig norrut. Hans bild fångades på en övervakningskamera och han greps senare på kvällen i Märsta norr om Stockholm efter tips från allmänheten.

Fem människor och en hund dödades i attacken. Tre personer plus hunden avled på Drottninggatan, en dog på sjukhus strax efter dådet och ytterligare en person avled den 28 april av skadorna från attacken.

(Källa: Wikipedia, Aftonbladet, Dagens Nyheter)

14.30–14.50

En lastbil kapas på Adolf Fredriks kyrkogata. Föraren blir påkörd när han försöker stoppa kaparen.

14.53

Det första larmet inkommer om att en lastbil kör på människor längs Drottninggatan och kraschar in i Åhléns.

15.15

Enligt räddnings­tjänsten deltar minst 20 bilar i räddningsinsatsen när lastbilen efter kraschen står i brand. Sjukvårdspersonal springer längs Drottninggatan och i luften cirkulerar polishelikoptrar. Polisens insatsstyrka är på plats vid ungefär samma tidpunkt.

15.39

SL:s pressjour uppger för TT att all tunnelbanetrafik stängts av och strax därefter meddelar Trafikverket att de på polisens begäran stoppat all tågtrafik förbi Stockholms centralstation.

16.30

Polisen ger order om att Stockholms centralstation helt ska tömmas. Riksdagshuset och Rosenbad stängs för in- och utpassage på grund av det inträffade. Alla sjukhus i Stockholms län går in i katastrofläge.

17.28

Polisen går ut med en bild från en övervakningskamera med foto av den misstänkta gärningsmannen.

20.30–21.00

Den misstänkte gärningsmannen grips i Märsta, norr om Stockholm.

Söndagen den 9 april samlas tiotusentals människor för en gemensam kärleksmanifestation på Sergels torg, ett stenkast från attentatsplatsen. Klockan 14.53 hålls en tyst minut för offren.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har som uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. 

Alla kommuner, landsting, länsstyrelser och -särskilt utpekade centrala myndigheter är skyldiga att sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). Syftet med arbetet är att minska sårbarheten i -samhället och öka förmågan att hantera kriser.

Nummer 4—2017

BrandSäkert 4 2017 – omslag
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2017.