Annons

Du är här

Emma Nordwall porträtterad från Kärnan i Helsingborg, med solnedgång över Öresund i bakgrunden.
Att jobba inom räddningstjänsten är mer av ett kall än ett yrke. För Emma är det viktigt att hjälpa andra på alla sätt som står till buds, inte minst genom att bli den moderna räddningstjänst dagens samhälle kräver.
Emma Nordwall kliver ur ett av räddningstjänstens ledningsfordon och hälsar på en man och ett barn som leker på gatan.
När befälsbilen står på gatan flockas barnen kring den och Emma visar gärna vilka verktyg och annat som finns ombord.

»Jag vill bygga den nya moderna räddningstjänsten«

Publicerad9 september 2016  Text Karin Wandrell

Porträttet

Emma Nordwall, strategisk stabschef på Räddningstjänsten Skåne Nordväst, har alltid varit målinriktad och vetat vad hon vill. Målet nu är att bli räddningschef eller förbundsdirektör och vara en del i att skapa den moderna räddningstjänsten.

Emma Nordwall är för tillfället mamma­ledig med yngsta dottern Klara, men helt kan hon inte släppa jobbet. Som programansvarig för den uppskattade konferensen Skadeplats och ordförande för SFPE-BIV, Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, är det alltid något som ska göras, mammaledighet eller inte. Inte för att det är något som bekymrar henne, snarare tvärtom.

– Jag gillar att jobba och på det här viset behåller jag min »jobbhjärna« även om jag njuter av att vara hemma också. Skadeplats och SFPE-BIV kompletterar varandra där den ena satsar på den operativa delen av yrket medan den andra koncentrerar sig på förebyggande arbete och erfarenhetsåterföring. Jag är en person som vill utvecklas och de två rollerna fyller båda delarna på ett bra sätt.

Det var intresset för räddningstjänsten som gjorde att hon valde att bli civilingenjör inom risk och brand. Emma berättar att hon alltid har varit barnsligt intresserad av blåljus och tyckt att det har varit en spännande verksamhet.

– Men det handlar inte bara om utryckningar. När jag väl började jobba 2007 upptäckte jag att det förebyggande arbetet är minst lika intressant. Jag tror att många som väljer räddningstjänsten har en inneboende vilja att hjälpa till och på något sätt är villiga att försaka sitt eget för att hjälpa andra i nöd. Det är väl den hjältebilden man har, och den finns där, även om det inte behöver vara så klichéartat.

Ledde förbundsbildningen

Som en av fem systrar lärde hon sig snabbt både att anpassa sig, men också att stå på sig när det behövdes. Och trots att Emma var yngst var det alltid hon som hade kollen och hand om det mesta. 

– I en stor syskonskara lär man sig att jobba i team gratis, något jag har haft nytta av i mitt jobb. Jag har bytt tjänst inom organisationen flera gånger, men har hela tiden valt att jobba operativt också eftersom det är viktigt för mig. Det är väl den delen av mig som fortfarande fascineras av blåljus, medan den andra vill gå mot ledarskap.

Emma har ända sedan hon började på Räddningstjänsten Helsingborg lett stora projekt inom organisationen. Senast var hon med och projektledde förbundsbildningen Räddningstjänsten Skåne Nordväst, som består av Helsingborg, Ängelholm och Örkel­ljunga. Tanken var att starta en helt ny organisation från grunden.

– Förbundsprojektet var alldeles lysande för att lära sig hur en räddningstjänst fungerar från grunden, säger Emma. Nu kan jag allt från att skriva nya avtal och delegationsförordningar till att få organisationer att vilja bli ett förbund och jag är jätteglad över att jag fick det förtroendet. Men om jag fick som jag ville skulle vi vara ännu större. 

Kanske var det samordningsprojektet hon drev tidigare, där 30 kommuner i S­kåne nu har samordnat sig kring en gemensam ledning vid olika typer av operativa händelser, som har gett henne blodad tand.

– Vi kommer att jobba på det viset nu med allt från det lilla till det stora. Det är en regionalisering av Skåne och förbundsbildningen är ett naturligt steg av detta. Dagens riskbild är stora olyckor. Det gäller även det förebyggande arbetet. Om det till exempel kommer ett nytt stort tunnelprojekt – kan en liten räddningstjänst verkligen bemöta det och tillhandahålla den kompetens som krävs? Troligen inte, men tillsammans går det.

Hitta rätt metoder

Arbetet som strategisk stabschef på Räddningstjänsten Skåne Nordväst fick hon i samband med den nya organisation med en strategisk stab som driftsattes efter förbundsbildningen. Uppdraget innebär att sätta strategier för organisationens arbete – mål, visioner och metoder för att nå dit. Men för att kunna göra det på ett bra sätt ingår även kvalitetssäkring, olycksundersökningar och den typen av utredande verksamhet för att ta reda på var förbundet står kunskapsmässigt och hur man presterar för att hitta rätt metoder att nå dit man vill.

– I det ingår också utvecklingsprojekt av olika slag. Vi pratar mycket om att vara nära behovet, individen, och jobbar för att få in kundperspektivet. Vi arbetar till exempel med riktade målgrupper när det gäller var det brinner mest, säger Emma. Vi måste se vad vi behöver göra, både förebyggande och operativt, för att möta dessa individer. Vi har också tittat över vår förmågekatalog för att se vad vi behöver vara duktiga och mindre duktiga på eftersom det inte finns en oändlig mängd tid.

En modern räddningstjänst 

Någonstans där hoppas hon kunna nå målet att bli den moderna räddningstjänst alla vill vara. För Emma står det för att kunna möta den riskbild och de behov som finns. Ur ett förebyggandeperspektiv handlar det till stor del om individanpassat brandskydd och operativt om att veta vilka faror som finns därute och hur de bäst kan bemötas.

– Vi kan helt enkelt inte göra alla insatser på ett och samma sätt eftersom olyckorna är extremt olika utan det krävs att vi har en stor verktygslåda att välja bland. Vår uppgift är att anpassa oss efter behovet vare sig det gäller operativt eller förebyggande arbete och inte vara så statiska. Att vara modern är att vara flexibel och det är dit vi vill nå även om det är en lång process.

Det Emma brinner mest för är att få räddningstjänsten att bli en servicefunktion för samhället även om det, som hon påpekar, låter tråkigt. Drivkraften är att bli mer modern, individ- och objektsanpassad. Det är ett skäl till att hon hoppade på jobbet som programansvarig för Skadeplats för två år sedan eftersom det är en möjlighet att hjälpa till att styra vilken information en stor mängd operativ personal får höra.

– Det är en väldigt utvecklande och välbesökt konferens. Vårt mål är att deltagarna ska gå hem till sin organisation efter­åt och säga att så här borde vi jobba eller tänka framöver. Vi vill att de ska pusha på utvecklingen internt. Olika delar tilltalar olika personer, men något ämne ska beröra varje deltagare så pass att de går hem och börjar jobba med det. 

Emma menar att det finns en gemensam vilja att konferensen dels ska vara ett erfarenhetsutbyte och dels ligga i framkant när det gäller utveckling. Det innebär att ständigt ha tentaklerna ute för att hitta det nya – vad vill och behöver deltagarna höra? I år är temat förmåga vilket hänger ihop med bilden av den moderna räddningstjänsten.

– Det vi behöver bli bättre på generellt i Sverige är att lära av varandra och det är där Skadeplats och andra forum kommer in. Och det är här jag tycker att man har mycket att vinna på regionalisering, att lära av varandras olyckor för att slippa uppfinna hjulet varje gång, och i Skåne Nordväst är vi bra på det skulle jag vilja säga.

Målinriktad från start

Emmas planer för framtiden och karriären är glasklara. Hon vill leda en räddningstjänst efter de tankar och idéer hon har, vilket bland annat innebär att jobba individanpassat, möta kundbehovet och utmana och trycka på tillsammans med organisationen.

– Jag jobbar kontinuerligt för att det ska ske så snart som möjligt. Jag hade en plan redan när jag började här för vad jag måste kunna och göra för att nå dit, för att vara beredd när chansen dyker upp och jag är stolt över den organisation vi har skapat i det nya förbundet.

Och hemma finns det också någon som är mycket stolt över sin mamma, nämligen Maja, 4 år, som också hon drömmer om att jobba inom räddningstjänsten när hon blir stor.

– Ja, hon tycker att mitt jobb är häftigare än pappas och har varit med på stationen flera gånger. Eftersom vi arbetar utåtriktat besöker våra styrkor förskolor och liknande så hon har träffat brandmännen på egen hand också. Jag har jour i hemmet ibland och då brukar befälsbilen stå på gatan vilket hon är väldigt stolt över, säger Emma. Då brukar kompisarna också ta vägen förbi här för att titta på den så det verkar slå högt att ha en mamma som jobbar inom räddningstjänsten!

Emma Nordwall

Ålder: 34 år
Aktuell: Strategisk stabschef Räddningstjänsten Skåne Nordväst, projektledare Räddningstjänsten Skåne Nordväst, programansvarig Skadeplats 2016
Familj: Maken Mattias och döttrarna Maja, 4 år och Klara, 4 månader
Bor: Hus i Råå utanför Helsingborg
Intressen: Segling och träning
Senast lästa bok: Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez
Senaste kulturupplevelse: Pettson och Findus-utställningen med min dotter på Dunkers kulturhus
Favoritpryl: Espressomaskinen – den skapar många goda stunder
Motto: Tur gynnar den förberedde. Man måste jobba hårt och planera – då får man tur.

Nummer 4—2016

Tidningsomslag för BrandSäkert 4 2016
Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 4—2016.