Annons

Du är här

Staffan Bengtson besöker ett tältläger utanför Stockholm. Tälten på bilden är inte desamma som användes i Revinge.

Staffan Bengtsson – en förkämpe för frångänglighet

Publicerad12 februari 2016  Text Karin Wandrell

Porträttet

Staffan Bengtsson, en av grundarna till Brandskyddslaget, har länge varit en pådrivande kraft när det gäller frångänglighet och han drar sig inte för att göra sin åsikt hörd. Snart är det dags för Stockholms stadsbibliotek att få en utrymningshiss och han ser framemot utmaningen att hitta en passande lösning. 

Den stora flyktingströmmen till Sverige har väl knappast undgått någon. I december öppnades ett första provisoriskt tältboende på Revinge i väntan på bygglov för ett mer långvarigt men ändå temporärt boende. Staffan Bengtson och Brandskyddslaget blev tidigt inblandade i processen för det senare genom MSB då de anlitades som sakkunniga inom brandskydd. 

– Redan tre veckor efter det att vi kom in som konsulter gjordes ett brandförsök hos SP av de tält som först var tänkta att användas. Vi misstänkte att de inte skulle klara de svenska kraven efter några tidigare kinesiska brandförsök vilket också stämde. Det ledde till att man valde att använda andra tält som klarar brandsäkerhetskraven, säger Staffan Bengtsson.

En anledning till att det gick så snabbt att få till brandförsöket är det stora kontaktnät Staffan Bengtson har byggt upp under åren. Att bygga nätverk är något han tycker är viktigt och uppmanar därför yngre kollegor att se till att odla så många kontakter de bara kan.

– Så länge man bara vet vem som kan, behöver man inte kunna så mycket själv egentligen. Det är det det handlar om tycker jag. Jag ser alla studier som hjärnträning, sedan gäller det att skaffa sig nätverket.

I januari beslöt sig dock Migrationsverket för att avveckla tältboendet med cirka 200 sovplatser i Revinge och att tacka nej till MSB:s erbjudande om att utvidga tältboendet till 375 platser. Tanken är att ­istället prioritera mer varaktiga boenden. Däremot flaggar Migrationsverket för möjligheten att öppna tältboendet på nytt om situationen ändras och har därför begärt en förlängning av bygglovet till tre år för eventuella framtida behov.

Forskning en naturlig del i arbetet

Examensarbetet på civilingenjörsutbildningen, vilket innebar att elda betongpelare som Staffan Bengtson uttrycker det, gjorde han på Statens Provningsanstalt, nuvarande SP, och sedan blev han kvar på brandlabbet i fem år. 

– När SP flyttade till Borås hoppade jag av och började istället på Brandförsvarsföreningen som Brandskyddsföreningen hette på den tiden. Men jag har hela tiden haft kvar kontakterna och vi har alltid försökt använda oss av forskning i konsultverksamheten. Det är bland annat därför vi har blivit så framgångsrika. Fördelen är att vi kan börja använda nya rön direkt istället för att vänta på att reglerna ska ändras. BBR (Boverkets byggregler) tillåter att man är framsynt och det är det som är så inspirerande.

Men det var egentligen redan på Brandförsvarsföreningen han började arbeta som konsult. I jobbet ingick att undervisa om byggregler, brandskydd och liknande. Två dagar i månaden for han runt i landet och föreläste om bland annat brandskydd på sjukhus.

– Jag var jättenervös de första gångerna och rädd för att prata inför publik, men sedan lärde man sig det också. Jag minns att jag satt hemma i början och skrev ner vad jag skulle säga och sedan lärde jag mig det nästan utantill ord för ord.

Efter 15 år på Brandförsvarsföreningen startade han Brandskyddslaget 1989 tillsammans med Jörgen Thor och Torbjörn Osterling. Den sistnämnde ersattes så småningom av Thomas Fagergren. En morot för Staffan Bengtson var att slippa all administration och många interna möten på Brandförsvarsföreningen.

– De övertygade mig om att det fanns en framtid i det här. Nu är vi runt 60 anställda och har kontor även i Karlstad, Falun, Gävle och Örebro. Vi har även startat två systerföretag, BrandTec och RiskTec så vi växer fort. Samtidigt får vi inte bli för stora, för då tappar man själen i företaget. För mig handlar inte allt om pengar, man kan göra saker utan kostnad också och för oss är det viktigt att ibland kunna ställa upp ideellt och hjälpa till i olika sammanhang.

I dag har han ett eget företag även om han bara arbetar åt Brandskyddslaget. Det är en bra lösning för att kunna jobba när han själv vill och också för att slippa pysslet med administrationen. Själva Brandskyddslaget är sedan flera år tillbaka medarbetarägt vilket har visat sig vara mycket framgångsrikt. Staffan Bengtsson har också aktivt deltagit i framtagandet av Brandforskprogram under många år.

Kraften bakom frångänglighet

Staffan Bengtson har tillsammans med Elena Siré, rådgivare, granskare och forskare inom Design för alla, varit den drivande kraften bakom ökad frångänglighet  (utrymning för personer med funktionsnedsättning), ett uttryck som de myntade tillsammans. De har också skrivit boken Frångänglighet åt Brandskyddsföreningen. Intresset för frågan startade under arbetet med Wrangelska palatset, där Svea hovrätt huserar, när Fastighetsverket ville driva ett pilotprojekt om frångänglighet.

– Vi gjorde utrymningsförsök där personer med olika typer av funktionsnedsättning deltog. Det ledde bland annat till att en utrymningshiss sattes in och att det togs fram tillfälliga utrymningsplatser som det hette då. Att sedan min pappa hamnade i rullstol i slutet av sitt liv spädde på intresset. Jag förstod att det inte är så lätt att ta sig fram i eller ut ur en byggnad.

För att sprida kunskapen om hur viktigt det är med frångänglighet har Brandskyddslaget hållit föreläsningar i ämnet eftersom man ser det som viktigt.

– Det skapar ju ändå jobb i förlängningen eftersom vi får ett gott rykte, säger Staffan Bengtson. Det gäller för all typ av informationsspridning.

Just nu arbetar han mest med gamla kulturbyggnader som till exempel Skokloster, Nationalmuseum och Museum Gustavianum i Uppsala. Den senare har aldrig drabbats av brand trots att huset byggdes redan på 1600-talet vilket är unikt. 

– I de två senare ska det in en utymningshiss. Det kan vara svårt att få till på ett snyggt sätt arkitektoniskt, men det är det som är utmaningen. Går det inte att få in en hiss får man ordna stora trapphus dit rullstolsburna kan rulla in och vänta på hjälp, men det är ju lite jobbigt förstås. Alla andra utrymmer och själv får man sitta där.

Staffan Bengtson tar gärna på sig rollen som pådrivare i projekten när det gäller att få in utrymningshissar, även om det kostar lite extra.

– Det är ofta lättare att tillfredsställa frångänglighet när det gäller offentliga byggherrar. De privata försöker ofta skjuta på det. Men jag drar mig inte för lite lätt »utpressning« och brukar säga att i så fall vill jag ha noterat att vi skjuter på frågan om frångänglighet vilket brukar ge resultat. Det är förstås lättare att göra om man varit med länge, säger han och fortsätter:

– Samtidigt tycker jag att vissa byggherrar och projekteringsledare verkar sätta lite grann en ära i att bygga billigt. Men jag tycker att vi har råd med frångänglighet i Sverige. Så länge man gör det tidigt i projektet så kostar det inte så mycket. 

Utrett bränder

Brandskyddslaget har också tillsammans med företaget MTO Säkerhet hjälpt Haverikommissionen att utreda ett flertal stora bränder med flera döda där man både har tittat på händelseförloppet i stort, utrett brandförloppet och undersökt hur människor har agerat under branden.

– Det är oerhört lärorikt. Där får man verkligen använda sig av både forskning och sina kontakter. Vi gjorde försök hos SP efter diskoteksbranden i Göteborg, branden i Rinkeby och hotellbranden i Borgholm där vi byggde upp kopior av rummen där bränderna startade. Här har man verkligen satsat från Haverikommissionens sida.

Själv är han rädd för att nästa katastrofscenario kommer att bli en brand på ett flyktingboende.

– Det har ju varit många anlagda bränder där under hösten. Vi har två, tre anställda som nästan jobbar heltid med brandskydd på flyktingboenden för att se till att brandsäkerheten motsvarar kraven. Ibland åker vi ur projekt för att de tycker att vi sätter ribban för högt eftersom många är ute efter att tjäna pengar.

För att hinna med alla sina uppdrag undviker Staffan Bengtson att själv sitta alltför mycket framför datorn. Istället jobbar han där han befinner sig, såväl på flyg som i taxin. Han står för manus och utkast och överlåter arbetet med att ta fram snygga handlingar till sina projektadministratörer Camilla och Petra.

Hängivet Bajenfans

Men livet består ju inte bara av arbete. Varannan vecka kan man hitta Staffan Bengtson och hans kompisar på läktaren i Eriks­dalshallen där de iförda sina grönvita halsdukar hejar fram Hammarbys handbollslag och före eller efter matchen blir det gärna en öl på 91:an.

– Det är en »sunkpub« med god mat där det alltid sitter en massa Bajenfans. Det är väldigt socialt och trevligt och en härlig blandning av människor. Handboll är väldigt fredligt så det behövs inga vakter eller poliser. Sedan brukar jag gå på bandy ett par gånger om året också tillsammans med andra från Brandskyddslaget.

Att resa tillsammans med sambon Ann är ett annat stort intresse. Sitt livs första och hittills enda fortkörningsbot fick Staffan Bengtson i Sydafrika utanför Johannesburg. Istället för att tvingas åka till polisstationen fem mil bort för att betala böterna löstes situationen snabbt genom att istället betala den bastanta poliskvinnan en mindre summa kontant. Drömresan nu är att åka till Sydamerika och besöka Machu Picchu. Dessutom lockar bergsgorillorna i Ronga.

– Jag har också varit på Island flera gånger och även haft kurser om frångänglighet där. Det är ett fascinerande land på många sätt. Island har till exempel högst antal brandingenjörer per capita i världen och många av dem utbildar sig i Lund eller Köpenhamn. Men varför det är så har jag ingen aning om.

Ett annat intresse är att vandra, även om det numera blir lättare turer. Senast blev det en veckolång vandring runt Mount Blanc med några kompisar där färden gick genom tre länder, Schweiz, Italien och Frankrike.

– Det var helt fantastiskt!

Intresset för brand och naturvetenskap har han dock inte alls lyckats föra över till sonen Daniel, i dag 35 år, som jobbar med marknadsföring.

– Jag tvingade honom att gå naturvetenskaplig linje på gymnasiet men det var inte alls hans intresse utan höll bara i ett år. Sedan bytte han till samhällsvetenskaplig linje.

Under våren väntar utöver tältboendena även arbetet med ombyggnaden av Stockholms stadsbibliotek, ritat av arkitekten Gunnar Asplund och älskat av arkitekter världen över. Även här ska en utrymningshiss in är tanken och det gäller att hitta en lösning som passar.  

– Men det är så det ska vara. Vi gillar utmaningar och vill ha de svåra uppdragen, säger Staffan Bengtson.

Staffan Bengtson

Ålder: 70 år
Aktuell: En av grundarna till Brandskyddslaget
Familj: Sambon Ann och sonen Daniel
Bor: Villa i Äppelviken
Intressen: Resa, gå på konserter, handboll, plocka svamp, vandra
Senast lästa bok: Gryning över Kalahari: hur människan blev människa av Lasse Berg
Favoritpryl: Fickkniv
Motto: Har inget eget motto men Brandskyddslagets är Audere (våga)

Nummer 1—2016

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 1—2016.