Annons

Du är här

Vid Nya Karolinska Sjukhuset i Solna kommer brandskyddet att vara anpassat till ­verksamheten. Exempelvis ska även närliggande avdelningar larmas vid en brand, för att personal ska kunna hjälpa till att evakuera patienter som inte kan utrymma på egen hand

Uppgraderat brandskydd på nybyggt sjukhus

Publicerad27 februari 2015  Text Lotta Fredholm

Teknik och byggnad

År 2016 är det dags för de första verksamheterna att flytta in i Nya Karolinska sjukhuset. Sveriges modernaste sjukhus kommer att sticka ut vad gäller brandskydd, exempelvis är varje enkelrum en egen brandcell.

I anslutning till det idag existerande Karolinska sjukhuset i Solna byggs nu Nya Karolinska Sjukhuset, eller NKS. Nybyggnationen omfattar hela 330 000 kvadratmeter i upp till fjorton våningsplan, varav 1–2 källarplan. I byggnaden kommer det bland annat att finnas 630 enkelrum, 100 dagvårdsplatser, 36 operationssalar, åtta strålbehandlingsrum och 168 mottagningsrum. Men det är inte bara storleken som gör att byggnaderna kräver väl genomtänkt brandskydd, menar Oscar Löfgren Ferraz, brand­ingenjör verksam vid Brandkonsulten AB.

– Normalt räknar man med att människor kan ta sig ut själva vid en utrymning, men ett sjukhus utmärker sig då det här handlar om att en stor grupp människor inte har möjlighet att göra detta utan är beroende av hjälp från personalen, säger han.

Något som påverkas av detta är hur brandlarmen fungerar. På den avdelning där brandlarmet löses ut, blinkar det i rött och vitt plus att det utlöses ett akustiskt larm i form av en ringsignal. På en display syns också exakt var på avdelningen som larmet löst ut. Vid angränsande avdelningar, de som ligger bredvid och under, blinkar ett vitt ljus. 

– Det är en signal till personalen att en annan avdelning har ett brandlarm och att de kan komma att behöva hjälpa till med utrymningen, säger Oscar Löfgren Ferraz.

Detta system används redan idag på andra sjukhus i Stockholm som drivs av fastighetsförvaltaren Locum. 

– Att principerna för hur larmning sker och hur man ska agera vid brand är så lika som möjligt mellan sjukhusen underlättar för personal som byter arbetsplats eller som verkar vid flera olika sjukhus, säger han.  

Det man planerar är en så kallad horisontell utrymning, där patienter och personal evakuerar till en annan huskropp på samma plan. Fördelen är att man slipper evakuera sängliggande personer och andra med rörelsehinder i trappor. Istället ska det gå att flytta sängliggande patienter till en säker plats några brandceller bort. 

Egna rum

På NKS kommer alla patienter att vårdas i enkelrum, totalt 730 stycken (varav 100 redan existerar vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus). Ett skäl till detta är att minska vårdrelaterade infektioner, risken att läkemedel förväxlas och förflyttningar, plus att det blir enklare för läkare och medicinstudenter att besöka en viss patient. Ur brandskyddssynpunkt är dock det intressanta att varje enskilt rum kommer att vara en egen brandcell, något som är unikt för detta sjukhus.

– Här kommer det inte att finnas magnetiska dörrstängare som håller dörrarna öppna i vanliga fall men stängda vid brand, som det kommer att vara i allmänna vårdstråk. Anledningen är att principen med enkelrum bygger på att dörren hålls stängd och här är det personalen som får hjälpa till att evakuera om brand uppstår i ett enskilt rum, säger Oscar Löfgren Ferraz.

Dörrarna är också speciellt anpassade för användning i en vårdmiljö. Till vardags öppnas de genom att personen pressar armbågen mot en kontakt och denna ska även fungera vid brand. Om detta system skulle fallera är dock dörren konstruerad så att den är lättare att öppna än normalt.

Robotar fraktar maten

Något som också är utmärkande är en mycket hög brandsäkerhet för sjukhusets tekniska system. När det gäller exempelvis gas, eller elektricitet, finns höga redundanskrav. 

– Om strömmen skulle gå finns reservkraft som automatiskt går igång, med full backup när det gäller inkommande ström, säger Oscar Löfgren Ferraz.

Inom sjukhuset finns också en A- och en B-sida som är skilda från varandra brandtekniskt. Anledningen är att det alltid ska finnas tillräckligt med elkraft för att hålla igång livsuppehållande apparatur, som respiratorer eller hjärtlungmaskiner, även vid en större brand.

Vid sjukhuset finns även transport­robotar, så kallade automated guided vehicles, eller AGV, som har till uppgift att exempelvis frakta mat från köket eller sänglinne från varumottagningen. Dessa är inte inne och far på själva vårdavdelningarna, utan kommer upp till vårdplanen via en egen hiss från vilken de lämnar och hämtar vagnar i ett särskilt utrymme. 

– Dessa AGV:er måste programmeras på ett sätt så att de inte agerar fel i en brandsituation. De ska exempelvis inte vara i vägen vid en utrymning, säger Oscar Löfgren Ferraz.

För att på liknande vis minska risken för brandspridning ska inte heller sjukhusets interna rörpostsystem kunna användas i händelse av brand. Detta kommer dock inte att stängas av annat än om det kommer in rök i systemet för att säkerställa att viktiga transporter fungerar vid ett eventuellt fellarm.

Brandtekniskt skyddad isolering

När det gäller brandskydd av väggar är merparten av ytterväggen utförd utan brännbar isolering, överallt där det är glasfasad. I de delar där det finns brännbar isolering, är den ingjuten i betongsandwichelement (betong-isolering-betong) med en ingjuten randzon av stenull runt hela elementet och i prefabricerade hål. 

– Detta medför att den brännbara isoleringen är brandtekniskt skyddad både under transport, produktion och i den färdiga byggnaden. Utöver detta så bryts också elementen av i höjdled i varje våningsplan av en randzon av fönsterband, säger Oscar Löfgren Ferraz.

På detta sätt är den brännbara isoleringen skyddad både utifrån och inifrån mot brand. Om en brand ändå skulle sprida sig in till den brännbara isoleringen i ett element ska branden inte kunna sprida sig vidare till intilliggande element.

Vad gäller brandfarliga varor kommer dessa inte att vara ett stort problem inom sjukhuset, då dessa mestadels kommer att förvaras och användas i en separat teknikbyggnad, som även kommer att husera garage, varumottagning samt bergvärme och reservkraft.

– Men det kommer förstås att finnas mindre lager av handsprit och liknande, säger Oscar Löfgren Ferraz.

Anpassade släcksystem

Om det uppstår en brand behövs släck­system som är anpassade till den verksamhet som bedrivs i en viss del av sjukhuset. Huvudprincipen är att det nya sjukhuset kommer att vara helsprinklat. Enligt Oscar Löfgren Ferraz har detta att göra med gällande lagstiftning.

– När arbetet började år 2010 gällde BBR version 16, men under tidens gång har det kommit nya versioner, och nu gäller version 21. Redan i BBR 19 finns krav på sprinkler i vårdverksamhet, det är ett formellt krav, säger han och fortsätter:

– I BBR 16 som vi tillämpar på NKS finns inte ett sådant tvingande krav, men för en så här komplex och känslig verksamhet är det mer eller mindre en förutsättning för att uppfylla reglerna. För just NKS är det dessutom en projektförutsättning att det ska vara sprinkler.

Sprinkler gäller alltså för hela sjukhuset, med några tillåtna undantag. I vissa utrymmen ersätts dock sprinkler med gassläcksystem, exempelvis i vissa teknikrum. Här finns lite olika varianter, men den gemensamma nämnaren är att de på olika vis slår ut branden. Exempelvis finns så kallade inerta gassläcksystem som sänker syrehalten i ett rum så att det går att andas, men gör att en brand inte kan fortgå. Det finns även andra system som huvudsakligen har en kylande och kemisk släckverkan. I samtliga fall sprutas gas in i det aktuella rummet som svar på att en brand detekterats.

Att bygga på ett så brandsäkert vis som möjligt är grunden för att sjukhusets patienter och personal ska ha ett så gott skydd som möjligt vid händelse av en brand.   

– Men för att brandskyddet ska fungera optimalt krävs också ett systematiskt brandskyddsarbete, med kontinuerliga övningar och underhåll av alla system. Det vi gör är att projektera byggnaden, men sedan ligger det på verksamheterna att organisera brandskyddsarbetet på ett korrekt vis, säger Oscar Löfgren Ferraz.

Så ska sjukhuset skyddas mot brand

Grundprincipen är att alla evakuerar till en annan huskropp på samma plan, så kallad horisontell evakuering.

I kulvertarna styrs de automatiserade transportrobotarna (AGV) om vid larm så att de inte hindrar evakuering eller öppnar dörrar som ska vara stängda vid brand.

avdelningen där larmet går blinkar ett visuellt larm i rött och vitt och en ringsignal ljuder. På angränsande avdelningar blinkar ett vitt ljus så att personal kan hjälpa till att evakuera patienter från den berörda avdelningen.

Hisschakt och trapphus är egna brandceller.

Sjukhuset är helsprinklat. I vissa rum används alternativa släck­system, till exempel gassläcksystem eller pulversläckare.

Merparten av väggarna utförs utan brännbar isolering. I de delar där brännbar isolering förekommer är den ingjuten i sandwich­element med randzon av stenull. En brand i isoleringen ska inte kunna sprida sig till intilliggande element.

Reservkraft: För att alltid ha tillgång till el för kritisk verksamhet är sjukhuset indelat i en A- och en B-del.

Bygget av Nya ­Karolinska Sjukhuset

  • Byggkostnaden är 14,5 miljarder kronor och byggtiden är 2010–2018.
  • Inom projektet har man studerat andra moderna sjukhus och besökt åtta stycken i USA, Nederländerna samt England.
  • Sjukhuset byggs i en så kallad offentlig-privat samverkan, OPS. Detta är en upphandlingsform där den offentliga partnern är beställare och den privata partnern tar ett helhetsansvar för projektering, byggprocess, drift och underhåll. Projektavtalet är tecknat mellan Stockholms läns landsting och projektbolaget Swedish Hospital Partners, som ägs av Skanska och Innisfree.  

Nummer 2—2015

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 2—2015.