Annons

Du är här

Dagens lantbruk är i regel stora verksamheter med hundratals djur – långt från idylliska gårdar à la Emil i Lönneberga.

Grymt bra brandskydd

Publicerad15 april 2011  Text Karin Wandrell

Lantbruk

LBK, Lantbrukets Brandskyddskommitté, kom 2009 med nya rekommendationer när det gäller byggnadstekniskt brandskydd. Det innebär bland annat skärpta brandskyddskrav för djurstallar.

LBK har funnits sedan 1947. Sedan dess har lantbruket genomgått stora förändringar. Idylliska gårdar à la Emil i Lönneberga är numera undantag snarare än regel.

– Idag handlar det om stora byggnader med många djur. En kogård kan ha allt från 150 kor till över tusen, säger Björn Björkman på LBK. Konsekvenserna av en brand kan därför bli allvarliga och att komma igång igen med verksamheten inom de två år som avbrottsförsäkringen täcker kan vara svårt.

Tidigare var det vanligt med byggnader upp till 1 000 kvadratmeter men idag handlar det oftare om 3 000–4 000 kvadratmeter. LBK:s nya byggnadsregler gäller oavsett storlek. Säkerhetszonen mellan byggnaderna vid brand har ökat till 30 meter och då gäller det även närheten till grannens byggnader. Med byggnadstekniska brandskydd kan dock avståndet få minskas.

– När det gäller att skydda djuren är det framförallt brand utifrån man tittar på vilket har betydelse för hur brandskyddet byggs upp, säger Björn. Vanligtvis räknar man med brand från en sida. Kraven för djurstall är högre än för bostäder eftersom djuren inte kan utrymma själva.

I djurstall över 1 000 kvadratmeter ska det finnas brandvarningsanläggningar. Det ger lantbrukaren möjlighet att rädda djuren och påbörja släckningen. Vissa undantag medges i stallar som inte är mekaniskt ventilerade i de fall djuren går fritt.

– Börjar det då brinna i ena änden av ett kostall går djuren till den andra. De är mer benägna att utrymma om de är vana vid att gå ute.

Minst dubbla utrymningsvägar

De nya rekommendationerna säger också att det krävs minst dubbla utrymningsvägar och att de ska vara dimensionerade för att kunna utrymma alla djur. Detta gäller alla utrymmen.

– Lantbrukarna bör också ha ett systematiskt brandskyddsarbete, SBA, bland annat för att ha en plan för hur djuren ska tas om hand efter en brand, säger Björn.

  De nya rekommendationerna gäller enbart vid nybyggnation. Det finns också andra regelverk att ta hänsyn till. Jordbruksverkets regler från 2009 kräver till exempel att nya djurstall ska utformas så att det finns ett godtagbart byggnadstekniskt brandskydd för djuren och godtagbara förutsättningar att kunna rädda dem vid brand.

– LBK kan enbart ge rekommendationer men försäkringsbolagen hänvisar till oss i sina försäkringsvillkor och Jordbruksverket säger att LBK:s rekommendationer bör följas, vilket visar nivån på brandskyddet på djursidan.

Det krävs inga bygglov för denna typ av byggnation men när det gäller djurstall gör Länsstyrelsen en förprövning för att se att bygget är godtagbart. Jordbruksverket skiljer på djurhållning inom lantbruk och hästhållning men hänvisar i båda fallen till LBK.

Även Anticimex arbetar hårt med SBA och tittar även på brandskyddet. De hjälper bland annat till med att upprätta insatsplaner. En insatsplan ska inte bestå av mer än en A4-sida. Bara det viktigaste ska finnas med, till exempel vad som kan vara farligt för räddningstjänsten och vad som ska skyddas.

– Under arbetet med att ta fram de nya rekommendationerna besökte vi bland annat ett stuteri med 30 hästar, berättar Björn. Det visade sig att de tre hingstar som stod i mitten av stallet skulle ut först. Vi frågade ägaren om någon annan också kände till detta. Det är sådant som ska finnas med i insatsplanen.

Lantbruksbränder är ofta elrelaterade. Revideringen av de nya rekommendationerna för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet är snart klara. LBK ställer nu krav på att lantbrukaren ska förvissa sig om att elektrikern har nödvändiga kunskaper om de särskilda krav som gäller inom lantbruk.

– Det läggs alltmer ansvar på ägaren av en anläggning, säger Björn. LBK startar i vår en ny utbildning för elektriker där de får lära sig de extra krav som ställs på lantbruksbyggnader och hästverksamhet. Det handlar om en extrem miljö med mycket smuts och damm.

Tillåtet att låsa

Det har varit mycket diskussioner kring djurrättsaktivister som tar sig in byggnader. Idag står i princip alla djurstall olåsta. Det finns inget förbud mot att låsa, men däremot ska det finnas godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid en brand. Det finns flera sätt att skydda sig mot oönskade besökare.

– En lösning är att installera ett vanligt inbrottslarm och låta det vara olåst. Ett annat att använda sig av kodlås med en väl synlig skylt i anslutning till låset med en uppmaning att ringa ägaren vid brand eller larm för att få koden och kunna börja utrymma. Det är ett system som börjar bli vanligt på häst- och grisgårdar, säger Björn.

I Norge, till skillnad från i Sverige, finns det lagstadgade krav på aspirerande brandvarningssystem som fungerar i smutsiga miljöer.

– Norge har haft betydligt fler och dyrare bränder än oss. Där har lantbrukarna gjort mer som de själva velat på gårdarna. Sverige har arbetat mer förebyggande medan Norge fokuserat på att larma vid brand. Den norska motsvarigheten till LBK bildades för 10 år sedan och de använder sig till stor del av det svenska materialet liksom Åland och de svenskspråkiga delarna av Finland, säger Björn.

Men även om Sverige ligger långt framme gäller det att hitta en balans. Går man för långt säkerhetsmässigt blir det inte längre ekonomiskt genomförbart vilket riskerar att slå ut det svenska jordbruket. I övriga Europa råder andra förutsättningar, det byggs till exempel mer i sten och många länder har ett annat djur- och hälsoperspektiv.

– Vi ligger i framkant när det gäller att bry oss om djurens väl och ve, men vi får betala för det också, menar Björn.

 

Ladda ned

LBK:s rekommendationer finns att ladda ner kostnadsfritt:

Nummer 3—2011

Den här artikeln finns med i BrandSäkert № 3—2011.